PIAN

Pian kom till oss i slutet på januari 1964. Vi fick kontakt med henne genom en annons i DN. Hon vistades då tillfälligt hos en familj  i Stockholm p.g.a att hennes tidigare familj  splittrats genom  skilsmässa. En släkting till familjen hade tagit hand om Pian för vidare placering. Hon var då 11 månader. 

Vid telefonkontakt skulle vi få  förhand om vi kunde hämta Pian före kl1300 nästföljande dag. Eljest skulle budet gå till en väktare. En arbetskamrat ställde upp och vi åkte iväg tidigt på morgonen i vår Pv 444. Det var ca 28 mil mellan Bollnäs och Stockholm och vinterväglag med vanliga sommardäck som var vanligt vid den tiden.

Vi hann trots väglaget och däckutrustning med ett nödrop och vi var vid målet hos värdfamiljen några minuter efter kl. 1300. Vid kaffebordet kom så småningom Pian fram till mig och kontakten var gjord till hundra procent. Hemfärden blev dramatiskt p.g.a att Pian smet ur bilens baksäte när vi på raksträckan strax norr om Uppsala skulle rasta henne. Hon sprang kors och tvärs över vägen mellan förbipasserande bilar. Men det gick bra och vi kunde fortsätta färden mot Bollnäs sedan vi infångat henne ute på ett gärde.

Pian fann sig tillrätta med sin nya familj och var särskilt förtjust i vår lilla flicka. Pian tyckte om alla barn och ville gärna busa med dem. . Det märktes bl.a. i pulkabacken där hon gärna sprang efter och tog av de åkande barnen deras mössor. Men hon var förövrigt mycket väluppfostrad och lydig. Se stambok.  

När det började våras var det dags för hundskolan. Pian och jag började nybörjarkursen på Gärdet i Bollnäs Brukshundklubbs regi. Pian visade sig redan där mycket duktig och samarbetsvillig med sin förare. Se urklipp.

Efter genomgången kurs var det dags för fortsatt dressyrträning vid klubbens träningsplats. Med sakkunnig hjälp av erfarna klubbmedlemmar utvecklades såväl Pian dressyrmässigt och jag som hundförare. Pian tyckte om att jobba men också att umgås med sin familj. Som några foton här nedan visar.

Nu var det dags att börja tävla. Tävlingsstarten är i appellklass och vidare efter uppflyttning till nybörjarklass - högreklass samt segrarklass som var den högsta tävlingsklassen vid den här tiden. 

Vi blev uppflyttad till nybörjar klass vid en tävling i Söderhamn. I Hudiksvall tävlade vi i nybörjarklass spår. I Bollnäs deltog vi i en hundutställing med framgång. Se urklipp.

Vi flyttade till Gävle 1966 och tävlade för Gävle brukshundklubb med fortsatta framgångar. Även i en del hundutställningar ställde vi upp med varierande resultat.  Se urklipp 

Hösten 1968 flyttade vi till Värnamo och Herrestad sjukhem där jag tillträdde  tjänsten som föreståndare. Vi tog mycket snart efter inflyttningen kontakt med Värnamo brukshundklubb som då höll till i Ya. Pian var då uppflyttad i segerklass och var då den mest meriterade hunden i klubben. Klubben var tämligen ung och oerfaren men mycket full av energi och framåtanda. Klubben startade sin verksamhet 1966. Här fortsatte Pian och jag vår framgångsrika brukshundskarriär inspirerad av goda kamrater. Vår första tävling hösten 1968 var i Hässleholm där Pian blev godkänd i seger spår. Vintern 1969 debuterade vi i en  draghundstävling i brukhundklubbens regi där klubbens lag tog ett andra pris. Se urklipp.

Pian fick uppflyttning i skydds till högreklass strax innan vi flyttade från Gävle men det blev ingen fortsättning i Värnamo enär klubben saknade kunskap i den grenen. Pian visade eljest genom sin öppenhet, lugn och fasthet att hon hade god fallenhet för skydds och vaktarbete. Gävleklubben hade ett vaktuppdrag i Gävle folkpark en tid där Pian visade goda vaktegenskaper. Det blev tävlingar enbart i spår i fortsättningen där Pian sällan misslyckades. Se urklipp. Övriga tidningsurklipp finns i "urklipp" I menyn.

Pian blev klubbmästare ett antal år i följd. Erövrade ett vandringspris genom att vinna tre klubbmästerskap i rad  Deltog i s.k cupptävlingar och uppvisningar i Apladalen och på andra platser. Även i lydnadsprov prövade vi på några gånger. Se urklipp. Bilderna här nedan är från en hundens dag i Apladalen. Flera bilder finns i "bildarkivet" i menyn. 

Det blev en viss inskränkning av tävlandet p.g.a. klubb uppdrag och verksamhet som bruksprovdomare. Det första uppdraget som ordförande för klubben åren 1970-1972. Vice ordf.1979-1980 och ordf. igen 1981-1982. Antagen som domare blev jag efter en omfattande utbildning 1971. Det var ont om domare i distriktet så att det var svårt att säga nej när man blev tillfrågad. Jag hade genom åren även uppdrag som tävlingsledare och träningsledare för tävlingsgruppen. Allt detta var mycket intressant och stimulerande men det tog mycket tid från från egen träning och tävlande. 

Pian nedkom den 28/5 1969 med två valpar genom kejsarsnitt vid djursjukhuset i Skövde  . Parad med UCH Dallas 32317/63 den 20/3 1969 hos Bergsgårdens Kennel i Enköping. Valparna var hanar och döptes till Pronto och Printo. Pian fick utökning av sin lilla kull med tre nyfödda valpar från Norrtälje vars moder fick för många för att kunna klara diandet. Pian tog emot sina nya skyddslingar med värme och stor omsorg. Pronto fick sitt nya hem hos goda vänner i Bredaryd och Printo hos en familj i Halmstad som senare flyttade till Danmark.

Pian avled den 1/2 1977 nästan 13 år gammal, det fattades en dag. . Hon lämnade ett stort tomrum efter sig och vi minns henne än idag hur fin och underbar hund hon var. Hon var omtyckt av alla som kom i hennes närhet av både djur och människor. Vi upprättade ett vandringspris vid namn " Pians minne" inom klubben.